måndag 17 augusti 2009

Vad kommer härnäst?

En åklagare har uttalat att våldtäkt i hemmet är att betrakta som en bagatell och därför bör behandlas som en ordningsfråga än som en våldtäkt. Vad blir nästa steg? Att det är ok att aga sina barn eller misshandla sin fru eller sina barn inom hemmets väggar? Eller att det är ok att förvägra sin fru mat om hon inte ställer upp på sex?
Skrämmande! Mannen borde byta yrke!

Löften i största hemlighet

Min bästa väninna har gått och gift sig- i största hemlighet! Ingen visste utom bruden, brudgummen och vigselförättaren! Cermonin ägde rum under en sommarfest hemma i trädgården och båda deras släkter var samlade. Undrar hur många som anat vad som var på gång? ... Inte jag! Det fanns inte i mina tankar att de planerade att gifta sig just nu, även om jag förstås visste att dom båda ville. De har skyllt på kapitalbrist ett tag men jag undrar jag...

Det är snart tre år sedan jag och min älskling gifte oss men minnena är tydliga som om det vore igår. Maken och jag gifte oss först efter 11 år tillsammans men oj vad den dagen och de löftena betyder mycket. Än idag blir jag varm när maken pratar om sin fru!

Jag är så glad för min vänninas skull men önskar att jag hade varit där och fått dela stunden med dom! Så här inför hela världen vill jag dock önska dem:

Ett stort grattis och lycka till!

...och om hon tror att hon på detta sätt slipper undan uppvaktning så har hon FEL!

onsdag 12 augusti 2009

Minnen

Igår återfann jag min första stora kärlek på Facebook. Så otroligt roligt. Jag minns än hur kär jag var i Pelle och hur fjärilarna dansade i magen så fort bussen närmade sig rätt hållplats. Jag minns också hur förtvivlad jag var när han gjorde slut och Michael Boltons "How am I supposed to live without you?" som strömmade ur bandspelaren hela dagarna. Men mest minns jag hur roligt jag hade under den här tiden, hur jag äntligen hittade mig själv, hur mitt självförtroende växte och vad mycket vi var med om. Vissa minnen bleknar aldrig. Tänk att det är 20 år sedan... redan

torsdag 6 augusti 2009

Är han tokig på fler sätt?

Igår simmade maken över sundet, alltså mellan Danmark och Sverige. En nätt liten simtur på 6.5 km blev det eftersom de norrgående strömmarna var ganska starka. Det var första gången för maken men att döma av utseende och läten efteråt säkerligen inte den sista. Givetvis tog hela familjen ståndsmässigt emot honom på stranden vid Hittarpsrevet efter avslutat förvärv.

Tidigare på dagen träffade jag på en väninna och hennes make och berättade då om vad maken tänkte hitta på. Väninnans make tittade då eftertänksamt på mig och utbrast: Är han tokig på fler sätt?